Publicerad: 2020-03-02 10.52 | Senast ändrad: 2020-03-29 11.33
Varför behövs manuell renhållning i våra utemiljöer?
Hör inte gatsoparen eller pappersplockaren forntiden till? Är det inte ett tråkigt och nedvärderande arbete som vi på goda grunder har rationaliserat bort med maskinernas hjälp? Svaret på båda frågorna är förstås ett tydligt NEJ.
Klicka på bilden för att se aktuella utbildningar för Tekniska Förvaltningar
Tvärtom ökar behovet av manuell sopning och städning i det offentliga rummet. Det finns många ställen där maskinerna inte kommer åt på ett vettigt sätt för att mekaniseringen ska fungera. För det mesta handlar det om svårtillgängliga ytor och utrustningar, väl designade för brukarna men inte för det som våra skötselmedarbetare jobbar med. Den dagliga driften. För i våra centralorter och städer blir stadsbyggnaden alltmer förtätad och markutrustningar som belysning, cykelställ, papperskorgar, kantstenar, stängsel mm ger oss många små och uppsplittrade ytor att arbeta på. Renhållning är ett av de mest grundläggande funktionskraven på utemiljön, tillsammans med tillgänglighet, tillsyn och vanlig iståndhållning som gräsklippning, ogräsrensning, potthålslagning mm.
Renhållningen är en tung utgiftspost redan när vi pratar om det mekaniserade arbetet med soptömning och maskinsopning. Och så kommer allt handarbetet till. Papperskorgarna ska tömmas, nedfallet skräp runt om plockas upp, fimparna under cykelstället tas upp och hundra saker till. Redskapen är arbetarens två händer, en pappersplockare, en kvast och en skyffel. Och så vagnen förstås, med avfallsbehållaren, nya plastpåsar och redskapsstället. Klart att det tar mycket tid. Klart att vi under åren ansträngt oss jättemycket för att rationalisera handarbetet. Klart att vi av kostnadsskäl försökt att dra ned på insatserna så mycket det bara går.
Men då vinner nedskräpningen. Och med det kommer nya problem. Som ännu mer skräp. Låter vi avfallet ligga så drar matrester till sig nya intressenter, t ex ohyra och skadedjur. Lukten kommer också som ett brev på posten. Och så upplevelsen av att vistas i det offentliga rummet. Den blir något helt annat i en nedskräpad miljö än i en välstädad.
Det ytligt sett enkla arbetet som gatsoparen utför, är både viktigt och nödvändigt. Det är ett arbete som vi kommer att få se mer av i framtiden, om inte nedskräpningen ska ta överhanden i stadsbilden. Gatsoparen gör också en värdefull social insats genom att synliggöra kommunens gatu- och parkarbetare direkt i invånarnas närhet och många gånger verkar själva närvaron av våra medarbetare som en hämmande faktor så människor tar de extra stegen till papperskorgen istället för att kasta fimpen eller skräpet på marken.
